Gott och blandat!

Jag skulle dra ner på socker, mjöl och äta laktosfritt - men jösses, vad dåligt det går! Jag är enormt sugen på sötsaker hela tiden. Är det inte tillräckligt att man är gravid i sig och har alla dess krämpor som hör till? Ska man inte unna sig, något så fantastiskt, som god mat då? Jag försöker att inte hiva i mig, men att sluta äta godsaker helt och hållet är ju helt uteslutet. Det funkar verkligen inte. Missförstå mig inte, jag tänker verkligen på vad jag äter men jag tror knappast att min bebis lider av att jag äter en kaka eller två. Det finns ju redan så mycket som jag inte äter/dricker. Vissa är fruktansvärt nojjiga. Han får gott om mat som är bra för honom också. Jag utesluter inte en middag för en kaka och glass liksom. 

Jag har ännu inte fått något svar av Emma ultraljudsklinik, men jag hoppas innerligt för deras skull att det kommer inom kort. Jag vet att dom har öppet under helgen också. Jag ger mig inte förrän dom låter oss komma och se vår bebis i 3D/4D i 30 minuter som utlovas - och vi ska komma därifrån med fina bilder. Vi ska få den fina upplevelse som vi faktiskt redan har betalat för och som vi definitivt inte fick sist. 

Igår lagade Micke en god middag, jag såg ett recept på internet på en annan mammablogg och tyckte definitivt att vi skulle köra på det. Det blev dock Micke som fick tillaga det. Kycklingfilé tillsammans med  västerbottenost, vitlök, soltorkade tomater och creme fraiche in i ugnen och sedan ris och lite sallad till det. Fantastiskt gott. Vi åt faktiskt detta till middag i kväll igen, dock var det rester från i går. 

Jag sover kasst som fan på natten, är inte i behov av toalettbesök eller någonting annat - jag bara vaknar och har svårt för att somna om. Kanske undermedveten övning inför vad som komma skall. Jag är i alla fall helt slut på morgonen efter jag ätit frukost, hade jag kunnat gå och lägga mig igen och sova halva dagen, men det gör jag ju inte. Jag tycker inte att jag kissar så himla mycket, jag känner inte igen mig i många nattliga toalettbesök eller liknande. Jag kissar det sista jag gör innan jag lägger mig och det brukar räcka. Kanske är det en tidsfråga innan detta komma över mig också? 

Jag har fruktansvärt ont i min höft också, det är tydligen inte foglossning utan ischiasnerv som är i kläm - jag rider ut stormen som det är nu, det är jävligt tungt under natten eller när jag ligger och vilar men lite skit får man ta, än så länge är det ju relativt lugnt med smärtan under dagarna. Jag har dock kraftiga problem med att ta på mig strumpor och skor - tur Micke hjälper mig med det. 

Nu har det gått 2 dagar då jag inte känt gossen så himla mycket - jag är van vid stenhårda sparkar rakt in i magen. Jag känner mig att han sparkar mig inombords nu och gärna nedåt. För någon dag sedan kände jag mest hårda, hårda sparkar under bröstet och då kunde man även se hans sparkar där. Nu är dom mer dova och känns inne i mig. Jag blev lite orolig innan och tog fram hjärtljudsmaskinen och kunde snabbt lugna mig med att hans hjärta fortfarande slår! Ha ha. Tur man inte är nojjig, redan.... =/. Han har väl lagt sig på ett annat sätt nu. Han låg i alla fall med huvudet nedåt på det sketna 3D ultraljudet igår. 

Nezta sitter i Mickes knä.

 

Nezta och jag myser!

Magen i torsdags 24+4 (vecka 25)