Senast jag var hos barnmorskan, hon mätte SF-måttet och vi lyssnade på hjärtljuden så kommenterade hon min mage - hon tyckte den var så fin, flera gånger "berömde" hon mig för den. Jag tog åt mig och blev glad över dom fina kommentarerna men samtidigt så kände jag väl kanske att hon nog sa så till alla och tog hennes värmande ord med en nypa salt. Nu när vi kom till barnmorskan på Emma kliniken och det var dags att visa upp magen igen så fick jag samma kommentar. Hon tyckte min mage var så fin, inga bristningar, ingenting - hon tyckte verkligen den var fin och att det bara var bebismage - då klampa jag snabbt in och sa "och lite choklad", då skrattade hon bara. Det gör ingenting om jag skulle få bristningar, jag hoppas dock innerligt att jag slipper det och känner lite panik varje gång jag tror mig se något på magen som liknar en bristning. Jag har lite svårt att acceptera det, jag vet att det är vardagsmat vid en graviditet men än så länge så har jag klarat mig och vi håller tummarna att det fortsätter så!!
Det är härligt att få lite värmande kommentarer - det är inte enkelt att förändras så mycket på så kort tid, man accepterar det precis som allt annat som sker med en under graviditeten men en sak är säker och det är att bekräftelse är något man behöver mycket, mycket mer utav under graviditeten, när det sker så mycket med kroppen, utseendet, håret, humöret, tankarna osv!
 |
| Jag och Enzo i dag innan vi skulle ut på promenad - det var kallt så han fick bära en liten tröja. Det gör han så gärna så! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar