Idag vaknade jag som sagt upp med fruktansvärt ont i sidan, kan inte förklara med ord hur det kändes, jag har i alla fall aldrig känt något liknande. Jag vågade knappt andas och att röra mig fanns inte på världskartan. Mobilen låg en bit i från och jag funderade på om jag skulle ta mig till den för att ringa Micke, jag var uppriktigt sagt rädd och trodde minst att ungen var på väg ut, haha! Jag undrade även för mig själv om det var nu det var kört, om jag skulle behöva sitta i rullstol eller gå på kryckor resten av graviditeten nu för smärta i höften/ryggen. Jag sket i att ringa Micke och vågade mig helt enkelt upp på egen hand och det gick hur bra som helst. Jag tog mig in på toaletten, trodde jag skulle harkla mig men icke, istället stod jag snällt och spydde galla en stund, hur härligt som helst!
Dagen fortsatte, dock inte lika meningslös som ovan. Micke kom hem vid 13.30, då åkte vi iväg direkt för att uträtta lite ärenden. Dagen har varit lugn, inget speciellt som har hänt. Vi har tagit det lugnt, det kan man behöva när det väntas påskafirande och kalas resten av veckan. Det ska bli skoj att träffa vänner och släktingar, så det ser vi fram emot.
Hoppas innerligt att jag får påskägg av någon i år, jag kommer bli ytterst ledsen annars ;-) !
Jag blev sugen på chips och dippa tidigare men eftersom jag är halvt handikappad så fick jag be Micke snällt om att gå ner och handla till mig och det gjorde han nästan gladeligen. Världens finaste! Nu är jag proppmätt kan jag säga och tror att jag kommer spy om jag tittar på chipsskålen.
Imorse när jag hade så ont så la jag mig på rygg en stund och jag kan lova att har jag sagt att den lilla gossen varit aktiv innan så var det inget jämfört med då. Jag både kände och såg hur han höll på i magen, det var så coolt så jag var tvungen att ta upp mobilen och filma - tyvärr ser man inte ett skit på videon eftersom "kamerakvinnan" nog var toppad. Tråkigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar