Vaknade med fruktansvärd smärta kring ena höften och en bit upp i ryggen - börjar misstänka foglossning. Jag har framförallt ont efter att jag har sovit. Jag kan ju bara ligga på sidan nu, går absolut inte att ligga på magen och i natt av någon anledning så ville jag helst ligga på mage, så jag har bökat runt som tusan. Jag är normalt sett en sidorliggare ändå, så jag har inte väldigt mycket problem med det. Nätterna pendlar, ibland är dom bra och ibland är dom dåliga. Ibland måste jag vända mig 20.000 gånger var femte minut och kan ändå inte somna, ibland måste jag upp och kissa 7 gånger på natten och ibland gör Micke en massa ljud som jag hade kunnat döda honom för och ibland går hundarna rundor istället för att sova mitt i natten - är med andra ord väldigt lätt väckt. Drygast av allt är nog ändå när man är helt absurt trött, kanske precis har somnat och vaknat till av att man är fruktansvärt kissnödig och man vet att det inte går att blunda för det - för då kommer jag aldrig somna om.
Jag har haft ont i höften och ryggen hela dagen, faktiskt väldigt ont. Har även haft lite värk uppe i magen. Det är inget illamående och liknande längre, nu är det med ryggvärk, höftvärk, trött som fan vid eftermiddagen och liknande - världsliga problem som absolut går att leva med, illamåendet gick INTE att leva med så jag är glad att det försvunnit.
Har dock märkt den senaste veckan att mitt humör kanske inte är på topp hela tiden, jag blir väldigt lätt irriterad och jag kan ha en väldigt tråkig attityd.
Igår när vi gick och la oss så började jag böla för att jag hade ont i halsen och frös, herregud så liten på jorden jag kände mig. Jag storbölade och Micke fick trösta mig. Han frågade varför jag grät och var ledsen men det hade jag inget svar på och då svarade han "det är bara hormonerna då, du ska inte gråta, du har inget att vara ledsen för" också kramade han och pussade på mig. Haha, lilla lilla jag och älskade älskade Micke som är så förstående och bara helt enkelt bäst - fan vad jag är glad som har honom, han är helt enkelt världens bästa man!
Jag skulle nog vilja säga att det mesta är väldigt bra just nu, magen är i perfekt storlek, jag mår skitbra förutom mina småkrämpor, jag är lycklig och skitglad för det mesta - jag älskar livet som det är nu och samtidigt som jag önskar att det ska bli augusti snart så önskar jag att det aldrig tar slut.
Dock är jag fortfarande ganska bitter över alla fula mammakläder!
Här kommer en bild i från idag, bortse i från mitt söta lilla huvud - man har sett bättre ut om vi säger så men jag tänkte att det kunde vara kul att få med hela mig och inte bara min mage.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar