In på undersökning!

I dag har vi varit inne på KK, jag ringde tidigare i kväll för att höra lite saker med dom. Barnmorskan jag pratade med ansåg att jag skulle komma in för en undersökning. Vi käkade, förberedde föräldrar och packade med oss våra saker, om i fall att något skulle ske.

Jag har i två dagar haft väldigt blöta trosor i omgångar - har undrat om jag kissar på mig, om det är flytningar, om det är svett eller om det är vattenavgång. Det är svårt att veta. Jag förklarade som sagt för kvinnan i telefonen och hon tyckte absolut att vi skulle kolla upp det då det absolut inte är bra att gå omkring med vattenavgång utan att göra något åt det.

Jag har hög smärttröskel och jag är inte den som söker vård för minsta lilla - tvärt om, det krävs mycket för att jag ska söka för något, men efter att ha läst lite om olika scenarion som kan ske om man skiter i att kolla upp vissa saker så kände jag att det absolut var värt att ringa till KK och i alla fall fråga om mina besvär.

Jag har även haft ökade sammandragningar och dessutom känt värkar - vilket jag inte tidigare har gjort.

Vi kom i alla fall in till KK - helt lugnt var där. Vi fick träffa en barnmorska som satte i gång en kurva på mig och bebisen - vet inte exakt vad man kallar detta men dom följer hjärtljud osv på denna maskinen. Det är väl en standard på förlossningen. Hon tog även mitt blodtryck som var något högt. Bebisens hjärtljud var väldigt höga och kvicka när vi precis satt igång maskinen. Jag har hela tiden haft normalt blodtryck förutom idag och det kunde barnmorskan se i min journal. Bebisen brukar ligga på 145-150 i hjärtljud men han var uppe i 180 i mellan åt och pendlade där runt omkring. Jag hade hög temperatur enligt febertermometer, låg på 37,7 och gränsen går väl på 37,5 vad jag förstår. Jag började känna mig orolig efter dessa beskeden.

Bebisen lugnade sig till slut och hjärtat gick ner till normal hastighet - barnmorskan trodde att han hade haft så snabba hjärtslag eftersom hon precis innan hade försökt rucka på hans huvud och att han inte gillade detta. Hon kunde konstatera att han var helt fixerad nu, huvudet gick inte att rucka på.

Mitt blodtryck tog hon inte igen. Jag fick lämna urinprov och hon tog blodprov på mig - där kunde man inte se någonting.

Jag fick träffa en läkare som undersökte mig, hon kunde efter ett tag konstatera att det inte var vattenavgång utan något annat - gud vet vad, finns dock många olika alternativ. Hon tyckte jag kunde åka hem och vara lugn.

Skönt i alla fall att få komma in och bli undersökt så man slapp oroa sig.

Det var väldigt fina, fräscha lokaler och bra personal. Jag fick hjälp snabbt.

Jag har väl någon liten infektion i kroppen, känner inte av något speciellt och hade inte en aning själv om att jag hade lite feber. Jag får väl helt enkelt ta det lite lugnt.

Jag känner av små värkar då och då och misstänker att bebisen snart vill komma ut - det känns så på honom.

Han får komma när han känner för det och när han är redo, det är bättre än att dom sätter igång mig för att dom är rädda för infektioner pga vattenavgången.

Hade det visat sig vara vatten som hade sipprat ut så hade jag fått stanna kvar på KK - lite långdraget kan jag känna. Det är skönare att få vara hemma och åka in när det verkligen är dags på riktigt.

Vi fick dock oss en liten försmak på hur det blir sen när det är dags. Tack och lov så är det inte lång tid kvar. Vi längtar efter lille trollis.

Jag måste bara skriva ner en rolig sak som skedde innan vi åkte in, allting var väldigt stirrigt och uppstressat då - vi visste absolut inte vad som skulle ske. Var det vattenavgång så hade dom lika gärna kunnat sätta igång mig på plats.

Vi skulle i alla fall äta innan och Micke ställe sig och lagade mat medan jag packade ner en massa saker till oss i väskorna. Vet knappt vad jag sysslade med, gick mest fram och tillbaka i hemmet och var nervös som fan samtidigt som jag kände mig väldigt lugn över det hela. Micke var märkbart stressad hahaha, han lyckades tappa hela jävla kastrullen med potatisar på golvet och han tappade ut en burk med helt nylagad tzatziki på diskbänken......Inte likt Micke. Kul nu i efterhand, ganska kul när det skedde också.

Vi fick oss helt enkelt en liten provis på hur det blir inom den närmsta tiden.

Jag tror att han är här inom 2 veckor, skulle nästan vilja säga 1 vecka - vi får väl se.
Micke tror han kommer när den dagen han har som mest arbete - alltså torsdagar då framförallt så kanske antingen nu på torsdag eller nästa. Haha!

Nu är jag helt slut, vill bara att Micke ska arbeta klart så vi kan gå ut med hundarna för att sedan gå och lägga oss i sängen och glo på tv. Det längtar jag efter nu.