söndag 19 januari 2014

Glukosbelastning 16/1-14.

Så var det då dags för det fantastiska sockerbelastningen. Det började med att jag skulle fasta från 22 den 15/1 och sedan skulle jag befinna mig på Cura klockan 8 morgonen efter. Sagt och gjort. Micke och Wincent körde mig till Cura på morgonen innan Micke skulle lämna Wincent på dagis. Jag var så absurt hungrig, jag är inne i en "konstan-hungrig"-period nu också så fastan kom verkligen helt rätt, not.

Jag blev serverad ett glas sockerlösning, stort jävla glas, hade det nu varit gott så hade det väl varit ett minimalt glas, helst så litet att ingenting får plats i det. Nåja, jag drack det och illa mådde jag, precis lika illa som förra gången, alltså med Wincent, fruktansvärt illa. Nu återstod det 2 timmars väntan i väntrummet innan man kan ta blodprov för att ta reda på eventuell graviditetsdiabetes.

Tiden gick och efter en stund kom jag in för en vanlig kontroll hos min barnmorska. Jag var på kontroll senast den 23/12-13 så det var drygt 3 veckor sedan sist.

Följande hade hänt,

23/12-13 / Sf-mått 24, 110/60 blodtryck, 140-145 låg bebisens hjärtljud på, 114 i järn.
16/1-14 / Sf-mått 27, 115/75 blodtryck, 150 hjärtslag hos bebisen, 111 i järn.

Allting var bra och efter 2 timmar kom jag in på ytterligare en kontroll, då sockervärdet, man ska ha under 8,9 om jag förstod det rätt och mitt låg på 7,6 så det var inga konstigheter.

Nu är nästa besök ett sista ultraljud och sedan har jag väl ca 3 inbokade besök kvar för kontroll. Tycker det känns så sjukt lite, känns som jag knappt varit hos barnmorskan, med Wincent kändes det som att jag alltid var hos barnmorskan.

När klockan var 10 så hämtade min mormor upp mig, då var det bara mat omgående som gällde, vi åkte till mataffären och köpte med oss en massa mat hem till henne och sedan trycktes det i huvudet som aldrig förr.

Micke kom och hämtade mig strax innan 15 hos mormor, vi skulle åka och hämta hem lilla Wincent från dagis.

Så var sockerbelastningen över för denna gången, vi får väl se om det finns anledningen att göra det fler gånger i framtiden.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar